Jan Pers stuga
![]() |
![]() |
De sista boende i torpet var Magnus Eriksson och hans dotter Greta.
Magnus var stenarbetare
och dottern var vuxen när de avhystes från sitt hem när Vällingby Centrum skulle
byggas.
I området runt Vällingby har hundratalet torpstugor legat. För att nämna några.
Grimsta, gården fick sitt namn efter det fornsvenska Grimber (Grim).
Gustaf Bonde bytte till sig Grimsta 1662. Till gården hörde bl a den stora
Grimstaskogen.
Grimsta blev en stadsdel i Stockholm 1951.
Grimstatorpet var en prydlig röd stuga med två rum och kök. Det odlades i
första hand grönsaker och potatis på åkrarna.
Torpet låg på Grimsta ägor. Den sista arrendatorn var Elias Jansson.
Ivarskärr låg på Vinstas ägor norr om Vinsta gård och var på 22 tunnland.
Skogen bredvid hette Ivarskärrskogen.
Johannelund revs på 1960-talet. Torpet fick ge plats för industribområdet
som nu ligger vid Johannelunds t-banestation.
Tomten var på ca 5000 kvadratmeter och tillhörde Vinsta gård.
Familjen Dunberg som bodde där 1912 hade en son, Robert, som lekte med den
jämnåriga Gösta Bonde.
Vid 1963 års utgrävningar hittades ca 90 gravar. Dessa visade på att
bosättningar har förekommit i Vällingby för 2400 år sedan.
Oljeberget, Grimsta båtsmanstorp kallades Oljeberget. 1890 köptes det av
grosshandlare Knut Ljunglöf tillsammans med Vällingby Lillgård.
Plaisiren, betyder nöje på franska, torpet härstammar troligen från
början av 1700-talet.
Torpet hade ett ”pörte”, det vill säga en bastu och en undantagstuga. På
undantaget fick föräldrarna fick bo när de gjort sitt.
Plaisiren revs i mitten av 1960-talet. Spannmålsboden som låg bredvid övertog
namnet och fungerar idag som konsthall.